I waited up all night.
Noone came, noone called.
Jag har flytt till en gräsmatta, någonstans vid havet, jag knappt ens var.
Men det känns som en bra idé att stanna här.
Jag orkar aldrig cykla tillbaks ändå.
Hur gärna jag än vill.
.
.
.
its the highs and the lows
- Do you belive in miracles?
lördag 3 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2010
(215)
-
▼
juli
(20)
- Det är.......
- .-.
- Att
- Men alltså.
- Delar och service
- ilska
- emptiness is here
- dynamite, please
- for the ghost in you
- Iband kan man se ända till havet.
- Untrust us.
- The moore you ignore me, the clos...
- And I Sleep With The TV On.....
- Nour
- when they come
- Sneeze again for the last time.
- green grass
- I waited up all night. Noone came, noone called. ...
- call me, mail me.
- Finesser på torsdagar
-
▼
juli
(20)
Om mig
- RoyalPostalService
- Lyssnar ibland, pratar ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar