its the highs and the lows
- Do you belive in miracles?
fredag 9 oktober 2009
no.2
En vän förlorade sin pappa idag.
Vad säger man om sånt?
Inget.
Inget jag kännt kommer i närheten.
Hon får gråta på min axel när hon vill. Precis som tidigare ikväll.
Du får det. Du måste det. Jag kan inte erbjuda något annat, alls.
Men det går bra. Du får komma hit precis när du vill.
Vi kan hitta på quizfrågor, eller skratta till the Office, eller skrika åt kvällspressen........
....eller gråta över din pappa.
Vilket som.
Du är välkommen här. Alltid.
Villkorslöst!
Du vet det va? JagHoppasVerkligenDetFörDetÄrDuUtanNågraFörbehåll.
.
.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2009
(289)
-
▼
oktober
(21)
- att vara ok
- Helikopterflykt
- Noggrant
- att skämmas
- not
- Between the blink of the light and the start of th...
- Written in water
- Tage
- 'Försonat mig med min karaktär'
- Kaosteori i praktiken
- Still being friends.
- no.2
- I've been up all night, I might sleep all day
- collection
- Again, och sen igen, igen.
- Oskriverier
- Vampire Weekend.
- misstankar
- Fredagsönskelista
- Timestamp
- Is this it?!
-
▼
oktober
(21)
Om mig
- RoyalPostalService
- Lyssnar ibland, pratar ibland.
1 kommentar:
Håll om henne.
Hårt.
Skicka en kommentar